Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen..

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 så syftar den här studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjälp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens tillverkningsindustri. Studien utgår från kognitionsvetenskap och människa-datorinteraktion för att ha användaren och användarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av användare kan behöva olika saker av ett system, kommer den här studien också att utgå från teorier om kompetensnivåer. Ett system som är användbart för exempelvis en novis behöver inte nödvändigtvis vara användbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgår från det arbetssätt som operatörer på Volvo GTO i Skövde har idag.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

In 1984 the Swedish government introduced a special law which gave tax benefits to foreign researchers who for a limited time was engaged in research or development work in Sweden. The purpose was to facilitate for companies to recruit skilled employees from outside of Sweden and to make Sweden more attractive to this important group of researchers and to strengthen the Swedish competitiveness. In 2001 the law for foreign researchers was reformed to include foreign experts, researchers, managers and other key personnel. In Sweden called ?expert tax?.As a result of this; problem with the predictability of who may have the potential to apply for the expert tax benefits was developed.

The modern auditor is, because of an increased complexity, dependent on the use of experts. Simultaneously different scandals have occurred where the auditor in fact have been using experts. Although the auditor is using an expert, the auditor alone is responsible for the statement that the expert makes. Research simultaneously indicates that the auditor?s use of experts is a difficult task.

The purpose of this study was to examine the resources and barriers that social workers have incorporating the Social Service Act states during meetings with clients, using and developing the client's skills and knowledge, develop their own resources and to promote the use of self-determination. A qualitative study was done by interviewing six social workers working within the in social service?s department for family and individual welfare. Social workers were encouraged to describe and discuss the key aspects of cases that developed positively respectively negatively. Motivation theory, evidence-based practice, empowerment, and expert-expert relationship are the theories and concepts that we used to analyze the material.The study's main conclusion is that the most important prerequisite for positive development of cases is that the social worker emphasizes and stimulates the client's own resources during meetings.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter. Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation.

Syftet med uppsatsen är att behandla vilka explicita och implicita strategier första linjens chefer har för att åstadkomma lärande i vårdarbetet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar att lärande i arbetet är en framgångsfaktor för de flesta organisationer. Forskning och utveckling gör att behovet av lärande ökar. Den varierande utbildningsbakgrund som personalen har gör att cheferna måste komplettera, utveckla och underhålla personalens kunskap vilket tar mycket tid. Ökat lärande gör personalen mer anställningsbar.

Studiens syfte är att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med särskilt fokus på Dreyfus modell ?från Novis till expert? samt Hoffmans modell ?från okunnig till mästare och superexpert? (min översättning). Dramaledarnas iscensättning av dramaprocessen analyseras utifrån Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

The aim of this study is to investigate ordinary readers' evaluation of quality in literature. The main issue is which criteria ordinary grown-up readers use when they are defining their likes and dislikes in literature. The analysis is based upon qualitative interviews with six readers, two men and four women, between 21 and 59 years of age. The study is hermeneutic. Since theoretical works concerning evaluation of literature among ordinary readers are sparse, the philosopher of arts and religion Hugo A.

The purpose of this essey is through empirical methods investigate usability factors on Video On Demand applications for the Internet. More specificly we will focus on a application called Voddler. The purpose is to identify usability problems that exist in Voddler, and present the reader with suggestions on possible solutions. This could be used as guidelines to how to design for usability in this kind of system. We will use an online survey to investigate Voddler usability and use this data as a basis for our analysis.